Jag fick hjälp med upphängningen av teckningarna av Linnea och Sandra, själv var jag alldeles uttröttad och orkade inte tänka. Eftersom alla var olika stora bestämde vi oss för att det var bäst att hänga dem oregelbundet och inte på en rak linje, för att också skapa ett collageaktigt intryck. Fotoalbumet med texter står på en vit hylla, och i den svarta lådan ligger en mp3-spelare med musik på. Jag fick en av sista låt, och tog även med en dikt som en vän läser, som inte är skriven för det här projektet men som jag ändå tycker passar in. Tyvärr var det lite lågt ljud, så det var svårt att höra när det var folk som pratade runt omkring.
När allting var färdigt var det dags att gå hem och skriva opponering på Linas arbete. Jag hade önskat att jag hade en dag till att göra det på, eftersom jag fortfarande var så pass inne i mitt eget, och trött i huvudet efter att ha fått ihop det sista. Jag gjorde hur som helst så gott jag kunde, och det var spännande att höra hur hon tolkat min värld. Inte riktigt som jag hade tänkt mig, vilket i och för sig var något jag hade tänkt mig..
Det var också roligt att höra hur andra tänkt om varandras verk, det är intressant hur man kan se så olika på saker, och hur duktiga alla är på att hitta olika ingångar in i varandras arbeten. Däremot kan jag känna att vi kanske var lite för okritiska mot varandra, men det kanske är oundvikligt att man mest vill säga snälla saker om man vet att ens kamrater lagt ner mycket tid och tankekraft på sina projekt. Jag tror man oftast vill ha en stor drös med beröm, men även lite kritik så att man kan utvecklas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar