Måndag: Introduktion av kursen/Namn
Riktlinjer för gruppen under kursen:
ENTUSIASM
FÖRSTÅELSE
TANKEUTRYMME
ROLIGT TILLSAMMANS
BRA KOMMUNIKATION
TID
VÄNSKAP
FEEDBACK
MASSAGE
Vad heter du, varför heter du vad du heter och vilket pronomen föredrar du?
Vad betyder ditt namn och vad säger det om dig? Vilka förväntningar har du på dig, bara genom att du heter vad du heter? Blir man vad man heter?
En Lisa.
från Wikipedia:
Lisa (namn)
- Uppslagsordet "Liza" leder hit. För fisksläktet, se Liza (djur).
Det äldsta belägget i Sverige är från år 1558.
År 1994 blev Lisa ett av de 20 vanligaste tilltalsnamnen bland de nyfödda i Sverige. Det var kulmen på en modevåg som började på 1980-talet. Därefter har namnet tappat mark igen och befinner sig numera på ca 35:e plats. Den 31 december 2012 fanns det totalt 33 133 personer i Sverige med namnet Lisa/Liza, varav 20 707 med det som förstanamn/tilltalsnamn[1]. År 2003 fick 627 flickor namnet, varav 338 fick det som tilltalsnamn.
Den danska varianten av namnet är Lise och den finska Liisa.
Namnsdag: 20 september
Kan man se mitt namn på mig? Mitt förnamn är vanligtvis kvinnligt (enligt http://svenskanamn.alltforforaldrar.se/visa/Lisa finns det en man som har namnet Lisa i Sverige) det kan man kanske se på mig till viss del. Namnet Lisa är vanligt i Sverige men finns också i andra länder, framför allt västerländska länder antar jag. Jag upplever att det kan vara både fräckt och anspråkslöst. Det finns olika sätt att vara en Lisa på. Det är ett helt okej namn. Ordet lisa betyder också lindring av smärta/lättnad. Mitt efternamn, Sellin, är mer platsspecifikt. Det är inte direkt ovanligt det heller men det är vanligare i norra Sverige, så det talar om att jag har norrländsk släkt, från Ångermanland närmare bestämt. Jag tror det kommer från ordet sel, som betyder lugnvatten, ett lugnt strömmande vattenparti mellan två forsar. Sel eller sele är vanligt som ändelse på ortnamn i Norrland, exempelvis Junsele, Moskosel, Lycksele, Sorsele osv. Sellin är också en badort i Tyskland, men jag tror inte att den har något med mig att göra.
Tisdag: Workshop Integritet/glapp
Hur ser din integritet ut? Som en törnekrona av diverse hygienartiklar.
Vad är integritet och vad är rädsla för annanhet, för att släppa någon annan nära?
Integritet: Att bevara gränserna för sitt jag, fysiskt och psykiskt.
Gränser för jaget: Icke existerande. Vi lever i ett ständigt tillblivande i relation till andra fenomen. Även om vi inser att identitet är flytande måste vi leva som om jaget existerar.
Rädsla: Rädsla för fysiskt våld, rädsla för att tappa kontrollen, rädsla för rädslan och hur kroppen reagerar. Rädsla för förlorad identitet. Rädsla för att hitta något/någon och förlora det igen.
Rubbning: Att möta något/någon som får tillvaron att rubbas en bit och behöva omformulera sig själv och sin verklighet för att omfatta det nya. Detta gör livet större och rikare men i för stora doser kan det också bidra till (tillfälligt?) förlorad känsla av kontinuitet i ens identitet vilket leder till rädsla, förlorad jämvikt, tappad balans, sjösjuka av existensen, en känsla av kluvenhet, att inte känna igen sig själv, att bli en främling i sin egen tillvaro.
Förälskelse: En kroppslig och tankemässig allergisk reaktion. En mental sjukdom som innebär irrationell glädje men också förlorad känsla för proportioner och psykosartat tunnelseende. Förhoppningar och minnen, minnet av förhoppningar och förhoppningar om minnen. Viljan till möte som medför expansion, annanhet/sammahet, sammanhang. Leap of faith.
Glapp: Utrymmet mellan det som sägs och det som görs. Uppstår på grund av bristande engagemang, bristande vilja att lämna ifrån sig privilegier, bristande mod, tid, kraft och resurser (personliga/samhälleliga/inre/yttre).
Julgran: Starkt kopplad till traditioner. Doftminnen. Värdelös efter jul förutom i vissa kustsamhällen där den uppfattas som mycket värdefull på grund av den lokala sedvänjan att samla ihop en stor hög granar kallad påskefyr och elda upp dem på påskafton. Störst påskefyr vinner.
Torsdag: Danmark!
Jag älskade utställningen med Louise Bourgoeis! Jag älskar utflykter! Jag älskar Danmark!
![]() |
Två Lisor |
Fredag: Föreläsning Rasoul
![]() |
Jag när lärare frågar om någon tänkt på vad entreprenöriellt lärande egentligen innebär. |
(Det entreprenöriella lärandet uppfattar jag som oerhört individualistiskt, att det innebär att man som enskild person ska ta sig fram bäst man kan, oavsett konsekvenser för andra. Är det bra för mig är det bra. Det bygger på tanken att konkurrens, inte samarbete, är önskvärt och att det är marknaden som ska styra. Tänker man sig att var och en ska ta sig fram på egen hand i något slags djungelns lag-samhälle innebär det också att de som misslyckas bara har sig själva att skylla, för att de är lata och dåliga entreprenörer, och ingen hänsyn tas till strukturer som gynnar vissa och missgynnar andra och det faktum att vi föds med olika resurser. Detta synsätt innebär också att andra värden än det ekonomiska får mycket liten plats.)
Bonusdag Lördag: Samtal om europeisk identitet på stadsteatern
Från facebookeventet:
"The European Identity
Free, rich, cultivated and humanitarian, or frightened, corrupted, aggressive and protective? What is it to live in Europe today? What will happen to us in the near future or is it already happening? Acclaimed playwright Zinnie Harris and Alexandra Pascalidou, soon debuting with her first play in a talk together.
Ingår i seminarieserien Identitet.
Lördag 21 januari kl 15.00, Studion. Fri entré. OBS! Samtalet hålls på engelska.
Med:
Zinnie Harris , dramatiker, aktuell med How to hold your breath på Göteborgs Stadsteater.
Alexandra Pascalidou, journalist, programledare, författare, föreläsare, moderator och människorättsaktivist. Aktuell med Alexandras odyssé på Göteborgs Stadsteater.
Neta Norrmo, journalist, är samtalsledare och programansvarig för serien.
För Göteborgs Stadsteaters repertoar spelåret 16/17 står frågor om identitet i fokus. Parallellt med föreställningarna löper också en samtalsserie på temat. Vi fångar upp frågor som anknyter till våra aktuella pjäser och temat identitet. Vi rör oss från individnivå till samhällsnivå. Hur upplever jag mig själv? Hur ser andra på mig? Vilka får synas och bestämma? Hur skapas ideal och myter i ett samhälle?"
Anteckningar:
Vad innebär den Europeiska identiteten? Är det den grekisk/latinska idén om demokrati, upplysning och utbildning? Den är naturligtvis en myt, all fake. Den Europeiska identiteten skulle konstrueras efter andra världskriget som ett slags läkandeprocess efter nationalismens härjningar. Är det nödvändigt med en europeisk identitet eller borde vi se oss själva som världsmedborgare? Den europeiska identiteten kanske kan fungera som ett komplement till tillexempel den svenska identiteten som är trängre och svårare att passa in i. En av många skiftande möjliga identiteter. EUs slogan är Unity in diversity. Visst är det vackert? Utopin om öppenhet.
Vart är vi idag? I rädslan! Rädsla för att förlora privilegier? Det finns en misstro som genomsyrar hela systemet. Människor lever på ytan och bryr sig mer om gluten än om mänsklighetens stora frågor och är inte villiga att låta mångfald få kosta, att inse att den vita mannen måste ta ett steg tillbaka och låta andra få plats.
I teatern kan många röster få samspela, man kan leka och använda humor. Man kan ta med betraktaren på en resa, på en upptäcksfärd i ämnet man behandlar. Pjäsförfattaren kan vara som en kanariefågel under andra världskriget, dvs den som först sniffar upp någonting och säger till sin publik: Det är hit vi är på väg, vill vi verkligen det?
Sammanfattning
Den här veckan har jag tänkt mycket på rädsla. Min egen rädsla och den som genomsyrar samhället, och jag tror den största utmaningen för mig är att trotsa den och att försöka inspirera andra att göra det. Jag har levt ett liv där jag mestadels träffat människor som jag har mycket gemensamt med, och just nu känner jag att det är en svaghet att jag har så lite erfarenhet av att möta människor som har andra erfarenheter än mig eller tänker annorlunda än jag gör. I teorin är jag av åsikten att alla människor i grunden är likadana, men i praktiken är det är inte alltid jag känner det och naturligtvis är det så att det som är obekant är skrämmande. Att erkänna det kanske kan vara ett sätt att möta och minska rädslan för det främmande (vilket inte bara är människor från andra kulturer utan mer eller mindre alla egentligen). Jag och Lina planerar att resa till Indien och det känns förstås oerhört läskigt men det leder förhoppningsvis till mindre rädsla i slutändan. Jag tycker inte om att vara rädd. Det är en obekväm känsla att vara otrygg och jag förstår varför människor letar efter orsaken till sin rädsla utanför sig själva och försöker bli av med den. Jag förstår varför man vill bygga murar mot det främmande, varför man vill att allt ska vara som förr, men jag tror inte att ett krampaktigt fasthållande vid det bekanta någonsin leder till mindre rädsla. Jag tror på öppenhet och tilltro och kärlek och medkänsla. Jag tar i nu men det är så! Det är viktigt!
Bara släpp det, inse att du inte kan styra allt. Det som händer händer. Allting förändras ständigt och i det stora hela är du fullständigt betydelselös. Släpp det. Gå ut i världen med tilltro och känn dig fri.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar