Så denna veckan började jag bygga upp min installation. Efter lite funderande valde jag att göra det i sal 527, jag hade tankar på att göra det hemma och fotografera, eller hos mina föräldrar på Öckerö, att det skulle vara lättare att få till den rätta stämningen där. 527 är ju lite kaosigt och skräpigt, men Jenny och jag flyttade undan en del grejer (hon skulle måla på väggen, jag vet inte riktigt vilken vägg det var hon hade tänkt sig så förlåt Jenny om jag snodde din plats). Jag tyckte det var bra att ha lite vägg och lite fönster så att jag kunde lägga saker i fönstret och det blev lite mer omväxlande än bara saker som hängde på en vägg.
Så jag satte upp teckningarna på väggen, lite ojämnt och överlappande, för att skapa en lite mer kaotisk känsla av pågående arbete. Stenar och pinnar radades upp och fick namnlappar. Jag satte löven jag plockat på fönstret eftersom de var vackert genomskinliga. Stora mängder häftmassa användes.
Här är det färdiga resultatet fotograferat. Fotona är lite redigerade också.
Jag blev nöjd med resultatet, jag tycker det blev mer spännande än om jag hade gjort en bok. Det hade förstås kunnat vara ännu mer omfattande med mer saker, kanske lite olika spännande mätinstrument i mässing och sånt fint. Jag hade gärna gjort installationen i ett litet rum istället, så att man verkligen hade kunnat gå in i den och ha alltihop runtomkring sig, men själva uttrycket och stämningen tycker jag blev bra så här också,'
Jag fotade av alla teckningarna innan jag hängde upp dem, för jag tänkte att jag kunde använda tisdagen och onsdagen till att redigera dem i datorn, men bilderna blev för dåliga för att användas och jag hade ingen lust att ta ner dem igen, så jag bestämde mig för att det fick räcka och ägnade mig åt att storstäda hemma istället. Det ni! Jag blev färdig med ett skolarbete två dagar innan sista dagen! Det har nog aldrig hänt mig förut. Å andra sidan är jag förstås försenad med bloggen så det går väl kanske på ett ut.
Sedan var det dags för redovisning! Peppen inför att se vad folk hade gjort var stor, eftersom alla har jobbat lite på sitt eget håll hade vi ju inte sett varandras saker så mycket innan. Vi började med att gå runt och titta på de olika arbetena och vi fick sätta tre post-it lappar med ord på vid varje verk, ord som beskrev vad vi såg eller kände inför det vi såg. Jag tycker det var bra för då var man tvungen att stanna upp och fundera lite kring de olika arbetena, och samtidigt fick man själv en liten hög med andras nedskrivna intryck. Det blev en lång dag. Jag tycker det är oerhört svårt att behålla intresset under en hel redovisningsdag. Efter någon timme längtar jag bara efter att det ska ta slut. Det är jättetråkigt faktiskt, för jag är ju intresserad av hur folk har tänkt och allt sånt egentligen. Det blir bara så långdraget, så mycket sitta och lyssna fokuserat. Till sist blir man bara som en klump med mos.Jag förstår inte hur våra handledare lyckas behålla intresset och fokuset igenom en hel sådan dag. Går de på droger? Är de bara bra på att fejka? Eller är det för att de är mer aktiva under redovisningarna och ställer frågor? Min redovisning var sist av alla. Någon ska ju vara det också. "Kom väl förberedd" var instruktionerna men som den mosklump jag förvandlats till under dagen hade jag ingen aning om vad jag skulle säga. Men jag tror det gick bra ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar