mer musik

Här är ännu en sång:

makt v4

Det här med musik. Jag brukar tänka att måla kan vem som helst göra, och oavsett om det blir snyggt eller naturtroget eller något annat så är det helt okej, men musik däremot, det känns på något sätt som att det är för de som KAN. I massor av säsonger av Idol och andra tv-program har man sett människor som tycker om att sjunga men inte gör det perfekt bli sågade längs med fotknölarna av en obarmhärtig jury, och därmed bli till åtlöje inför hela svenska folket. Jag tror ärligt talad att det har satt sina spår. Vår sångglädje har blivit skadad. Vi är lite ängsliga. Inte så konstigt, när vi sett hur pinsamt det blir när man inte är tillräckligt bra! Trots det finns det ett behov av att sjunga, som är personligt men också socialt. Jag har själv aldrig sjungit i kör men det verkar vara en mäktig känsla. Kolla in det här till exempel:

And am I born to die?
To lay this body down!
And must my trembling spirit fly
Into a world unknown?
A land of deepest shade,
Unpierced by human thought
The dreary regions of the dead,
Where all things are forgot.
Soon as from earth I go
What will become of me?
Eternal happiness or woe,
Must then my portion be!
Waked by the trumpet sound,
I from my grave shall rise;
And see the Judge with glory crowned,
And see the flaming skies!

Det är så mäktigt och religiöst och inspirerande! Jag har alltid gillat pampiga ord och musik, kanske är det därför jag under det här arbetet har låtit mig inspireras av religion och kyrklighet. Där finns en storslagenhet, utomvärldslighet och tankar om livets stora frågor som man kanske inte hittar på så många andra ställen. Jag sjunger som sagt sällan med andra, men däremot gör jag det ofta när ingen hör. Det får mig att känna mig i kontakt med världen och mig själv, samtidigt som det är ett sätt att koppla bort sig själv och omvärlden. Jag tycker det är synd att neka sig möjligheten att uttrycka sig genom musik bara för att man inte kan spela i takt eller sjunga rent, varför tänker man att det måste vara perfekt bara för att det är musik? Jag har nu fördelen att kunna presentera detta som ett "konstprojekt", då får det vara lite som det vill tänker jag. Varsågoda, här är två icke-perfekta låtar som jag har gjort!

Förutom att spela in dessa har jag fortsatt teckna och måla, men jag har inte hunnit få färdigt så mycket. Jag har också börjat läsa två böcker, en roman, Patriarkens höst av Gabriel Garcia Marquez, som är som en vägg av text, av intryck och meningar som bara fortsätter och fortsätter. Den handlar om en diktator i något karibiskt land, och allting händer huller om buller och berättaren växlar hela tiden. Det är svårt att beskriva den, men det är helt klart en spännande läsupplevelse. Den andra heter Religion för ateister av Alain de Botton, som jag tänkte kunde vara en bra introduktion till religiösa tankesätt. Han menar att bara för att vi inte tror på de övernatruliga inslagen i religioner betyder det inte att det är värdlösa. Tvärtom innehåller religioner en massa kloka insikter som vi kan ta till oss utan att behöva vara troende. Han har en del poänger, men vissa saker håller jag inte med om. Jag uppfattar det som att han tänker att nutidens människor till viss del har för mycket frihet och är i behov av ledning och förmaningar. Men när det gäller hur man utformar sitt liv, hur mycket frihet har man egentligen? Man förväntas jobba från 20 till 65 års ålder. Största delen av ens liv, största delen av ens dagar, går åt till att göra något man oftast inte själv bestämt, eftersom de flesta trots allt inte är chefer. Det viktigaste av allt, vår egen tid, har vi inte själva makt över. 

För någon vecka sedan läste jag ut en annan bok som heter En själasörjares dilemma, av Göran Bergstrand. Den handlar om en kvinna, "Yngsjömörderskan", som ska avrättas, och hur fängelseprästen försöker få henne att erkänna sig skyldig, så att hon kan få förlåtelse och komma till gud. Det är en gripande bok som innehåller många intressanta saker man kan diskutera och fundera över. Den är intressant även utifrån makt-temat. Yngsjömörderskan, Anna Månsdotter, har ett sexuellt förhållande med sin son, och när han gifter sig med en annan slutar det med att Anna övertalar sonen att tillsammans med henne mörda hans nya fru. I sin egen värld hemma på gården är det Anna som har all makt. Hon kan till och med bestämma vem som ska leva och dö. Men samhället utanför tränger sig in i hennes värld och bestämmer att hon har begått ett brott som är så hemskt att hon själv måste straffas med döden. Samhället har makten att fängsla henne och till och med ta hennes liv. Hennes själasörjare, en ung präst som heter Malte Hasselqvist, är en representant för detta samhälle men i deras förhållande till varandra blir det oklart vem, om någon, som har makt. Både han och Anna verkar maktlösa. Hennes enda försvar är ett tyst avvisande som hon står fast vid ända till slutet. Malte misslyckas alltså med sitt uppdrag att få henne att försonas med gud och ta nattvarden, och det knäcker honom själsligen att guds ord inte får någon verkan, att de inte har någon makt. Boken handlar även om författarens egen syn på gud. Vad är egentligen guds makt, hur ser den ut? Bestämmer gud över våra liv, eller är gud bara en närhet, någon som är där, ett löfte om ett liv efter livet? 

makt igen

Tydligen skulle "How to be an explorer.."-uppdraget relateras till makt-projektet. Det hade jag missat. För mig blev det snarare en paus där jag fick komma ur tankarna på projektet som jag haft i huvudet konstant de senaste veckorna och koncentrera mig på något annat. Det var spännande att ställa in sig helt på att se en specifik sak i världen runt omkring mig, ansikten. När jag till sist bestämde mig för att det fick räcka tog det en liten stund innan jag kunde ställa om igen och se andra saker än öga, näsa, mun-mönstret som min hjärna var på jakt efter. Man skulle kunna säga att just det sättet att se på världen fått makt över mig! Jag tänker att det ganska ofta är så att man riktar in sig på att upptäcka vissa saker och därmed missar en massa annat. Dessutom tror jag att man ofta ser det man förväntar sig att se, även om det kanske inte är vad någon annan skulle se om de tittade på samma sak.

Ansikte?

Idag har jag fortsatt på målningen. Jag har tänkt mig att den föreställer en person som lämnat landet, frivilligt eller med tvång, nu ser ut över den nya världen utanför och upplever en frihet som hon kanske eller kanske inte vill ha.

Exploration # 41

FOUND FACES

                                 

makt v3

Ibland känns det som om tankar och idéer är så sköra att man inte vill prata om dem förrän de har tagit lite fastare form. Som om de är bubblor som kan spricka och försvinna om de inte tas emot på precis rätt sätt av den man berättar för, eller om man inte lyckas förmedla dem så att personen förstår hur man tänkt. Men nu är det dags att försöka samla ihop det här projektet lite.

Jag har fortsatt med tecknandet och fantiserandet kring världen jag skapat.Varje bild bär på en historia och varje historia på bilder. Jag har börjat försöka formulera historierna i texter, och jag har skapat ett konto på en poesisida där jag kan samla dem:

MAKTPROJEKT

På så vis kan jag också lätt dela med mig av texterna till andra, och även få respons på dem från helt utomstående personer. Jag har hittat fem olika personer som kan tänka sig bidra med musik till projektet, och de har fått en kort introduktion till min värld och ett tema att jobba med. Återstår att se om de är nöjda med det eller inte. Själv har jag fått låna en mikrofon av Lisa och har så smått försökt få ihop melodier, så det ska bli spännande att börja prova spela in och se om den här idén är något jag över huvud taget kan genomföra.

Här är resultatet av mitt tecknande hittills:

Tempeltjänare

Inuti pyramiden

Träning i militärlägret. 

Den ena brottaren är målad i ansiktet för att föreställa ett monster. 

Män från andliga polisen ser på.

Enligt lag ska alla barn under tio år bära masker utomhus för att skyddas från onda andar,
då barns själar är mer försvarslösa än vuxnas.

Härom dagen kände jag att jag började bli trött på allt blyertspillande så jag bestämde mig för att börja på en stor målning också för att få lite variation. Jag tänker mig att det ska bli en episk, romantisk och storslagen landskapsmålning. Vi får väl se hur det blir med det.

För att få lite inspiration till temat makt har jag läst en bok om sekter. Sekter och hemliga sällskap i Sverige och världen heter den, skriven av Clas Svahn. Detta är på ett ungefär vad jag lärt mig:
 
- I en sekt finns en stark ledare som påstår sig vara guds utvalda uttolkare på jorden. Det gör att sektledaren har monopol på sanningen och inte kan göra fel. Säger man emot ledaren så säger man emot gud själv.

- Omvärlden beskrivs som ondskefull och fylld av synd. Eftersom de inom sekten upplever att de är de enda som ser klart och känner till sanningen kan de känna att de står lite över alla andra.

- Ofta handlar sektledarens budskap om en nära förestående domedag, då de rättfärdiga (de som gör som ledaren säger) blir frälsta men alla andra går under. Sektledaren binder människor till sig genom en blandning av hot och löften.

- Avhoppare eller uteslutna får ofta inte ha någon kontakt med sektmedlemmarna, utan betraktas nästan som döda för dem.

Det är alltså allt eller inget som gäller och kritiskt tänkande är bannlyst, även om det innebär att man  måste ge alla sina ekonomiska tillgångar till sektledaren eller aldrig mer pratar med en familjemedlem. Hur kommer det sig att en person som för utomstående verkar ha helt vrickade idéer kan få så mycket makt över en skara människor? En sektledare måste nog ha det där nästan-magiska som kallas karisma, och förmågan att hitta och tala till personer som söker efter färdiga svar på sina frågor om livet. Det kan förstås vara väldigt skönt att låta någon annan ta ansvar och fatta beslut åt en. Att ersätta grubblande, tvivel och meningslöshet med en obestridbar sanning. Konsekvenserna av att ge upp sitt eget tänkande kan dock bli fruktansvärda. Det är inte så svårt att se hur läsandet har inspirerat min värld, med härskaren som vill kontrollera sitt folk och hålla omvärlden borta.

En annan sak jag gjort för att få inspiration är en spotify-playlist där jag samlat låtar som antingen handlar om makt på något vis, utspelar sig i en egen värld eller har en stämning som jag tycker passar:

SPELLISTA

En av mina favoriter är skivan Bamnan & Silvercork av Midlake. I den skissas en märklig värld upp, som tycks styras av några som kallas monokelmännen. Där finns också en ballongmakare som försöker fly. Jag uppfattar det som att den till stor del handlar om makt, övervakning och kontroll. Den har inspirerat mig i åratal. Här är en teckning jag gjorde 2007:

MAKT v2

Nu är vi inne på andra veckan av gestaltningskursen med makt som tema. Min idé är att undersöka makt i en fiktiv värld som jag bygger upp genom tankar, bilder och texter. Kanske blir det en sammanhängande historia, eller så blir det många små fragment som tillsammans bildar en berättelse om makt. Jag började förra veckan med att göra en teckning av tre figurer i kåpor framför en pyramid. Jag har funderat på hur samhället de lever i kan se ut och gjort dessa modeller/symboler:

Det finns en härskare som står i kontakt med gud, under honom finns kyrkan och militären som skyddar folket, såväl andligt som fysiskt, från allt icke-önskvärt utanför samhället och ser till att de följer lagar och regler. 

Jag funderar på att försöka göra sånger om historierna och personerna som bubblar ut kring världen och på så sätt låta olika personer från den göra sina röster hörda. Det skulle förstås vara en utmaning för mig, eftersom jag inte gjort musik förut. Det skulle också kunna vara ett sätt för mig att släppa in andra i mitt arbete, jag kunde kanske ge mina musikaliska bekanta en bild, text eller titel och be dem göra en liten låt av det? (Är det någon som läser detta som känner sig sugen på att vara med så hör av dig!)

Jag har också fortsatt att göra teckningar, på bilden ovanför kan man skymta en pelarsal. Det är förstås insidan av templet där det kåpförsedda prästerskapet har sitt högkvarter. Kanske sjunger de på den här bönen?

O, Fräls oss 

från våra onda drömmar

Låt oss böja

knäna tills de ömmar

Låt oss dröja

vid den nåd som strömmar

ur dina drömmar.

Jag har en massa idéer, tankar, bilder, historier och karaktärer i mitt huvud och nedkladdade i mitt anteckningsblock just nu, som ännu inte riktigt fått form. Det ska bli spännande att se hur det blir när det kommer ur mig. Det känns redan som om världen börjar få sitt eget liv.