onsdag 24 september 2014

Assignment #2


 Berätta med ansiktet, gör det färgstarkt!















Assignmentet vi fick: 

När vi fick detta assignmentet tänkte jag genast, åh, ansiktsmålning! Kanske beroende på att jag under en tid haft lust att göra något liknande. Så här i efterhand kan jag undra lite, vad är det jag berättar egentligen? På bilderna har jag ett ganska blankt ansiktsuttryck. Berättar jag något alls?  Jag tyckte det var roligt och inspirerande i varje fall, och även om jag valde att använda min första impuls kan jag se att det finns andra sätt att lösa den här uppgiften. Till exempel behöver man inte använda sitt eget ansikte.  man skulle kunna måla med ansiktet. Tillägget "gör det färgstarkt" tillförde också något, lekfullhet och kraft. Det finns också en möjlighet att tolka "färgstarkt" mindre bokstavligt, som uttrycksfullt snarare än att man måste använda många starka färger.

Assignmentet vi gav:                                                                     

                                                                               Jag
tror
inte
att
konsten
är
evig
och
ändå
tror
jag
det
hösten
1964.


Den här texten tog jag och Lisa ur en diktbok som Lisa hade köpt. Eftersom vi fått kritik för att vårt förra assignment sa för tydligt vad man skulle göra, valde vi att göra ett som inte innehöll några anvisningar. Tanken av att det skulle vara en utmaning och jag tyckte det var spännande att se vad det skulle bli. Vi hade nog inga föreställningar om hur resultatet skulle se ut, utan det var lite som ett experiment. Det som var lättast att ta fasta på, som var mest konkret, var årtalet, och de som gjorde det hade också en stark 60-talskänsla i sina gestalningar. 


onsdag 17 september 2014

Assignment #1 Gör en resa med tre uppehåll





















































Texten i början är från boken Magikernas Kung av Lev Grossman


Assignmentet jag fick:

Jag gillade verkligen det här assignmentet, det var inspirerande och en bra start på terminen. man kan både tolka det som en uppmaning att upptäcka sin omvärld, att göra en resa i sitt inre eller in i någon annans värld,m beroende på vad man är sugen på. De tre upphållen ger en chansen att stanna upp och tänka efter, att välja något under resan som man tycker är betydelsefullt. Dessa tre nedslag ser jag som viktiga för gestaltningen, man behöver inte förmedla hela resan utan kan visa upp tre platser, upplevelser eller tankar. man kan se det som att man ska göra tre bilder, men det måste inte innebära det utan man kan vara fri att göra som man vill. Jag gillar assignment där man både kan följa en uppmaning eller idé, om man inte har så mycket inspiration, eller kan hitta på något helt eget inom ramarna för uppgiften. I det här assignmentet kunde jag både se möjligheten att stanna på sitt rum och skapa en berättelse om en resa, eller att ge sig ut i världen utan några krav på resultatet. Jag valde att ge mig ut på utflykt med min anteckningsbok och min kamera för att som en upptäcktsresande dokumentera det jag fann. Trots att jag skrev nästan hela tiden blev jag medveten om att jag var tvungen att välja vilja upplevelser som jag skulle skriva ner. Det blev tydligt att det bara var jag som kunde bestämma vad som var viktigt och intressant, att man hela tiden ser och hör och känner och tänker saker, men det är bara en liten liten del som man pratar om. En annan sak som var spännande var hur jag efter en stund automatiskt började formulera meningar i huvudet för att skriva ner dem. När jag slutade skriva så fortsatte min hjärna göra meningar som ville bli nedskrivna. När jag skrev dem så gav jag dem ett värde. 


Assignmentet vi gav:

"Göm skatten - Rita kartan"

Jag och Lisa hade många olika ideer men alla verkade peka åt olika håll och det kändes som om vi slog knut på oss själva i försöken att få ihop ett bra assignment. Till sist valde vi bara ut en liten del av det, som vi själva tyckte var spännande. För mig gav det associationer till barndomens fantasivärld där allting var möjligt, till äventyr och hemligheter och pyssligheter. Vi tänkte att det skulle väcka tankar om vad som var värdefullt, vad är en skatt? måste en karta se ut som en karta, eller kan det vara vad som helst som på något sätt visar vägen? Kan en person vara en karta? Eller en bild? Sen är jag själv också väldigt förtjust i kartor och tycker de är intressanta och vackra i sig. mottagarna av assignmentet hade dock lite svårt att se förbi skatt-karta-ideen och upplevde uppgiften som ganska styrd, de gjorde båda två helt enkelt varsin skattkarta. För mig var det en liten påminnelse om att man hela tiden utgår från sig själv och ibland tror att andra personer är likadana, men det är inte alls säkert att en annan persons fantasi sätts igång av samma saker som en själv, ett assignment som man själv hade älskat att få kanske inte säger någon annan någonting alls. Det var svårt att ge kritik på deras arbeten, jag hade förväntat mig att de skulle fundera mer över olika sätt att tolka uppgiften, men samtidigt så är det förstås inte fel att se den bokstavligt heller. Har man skrivit "Göm skatten - rita kartan" så kan man väl inte vara missnöjd om det är precis det de gör? Det hade varit spännande att se om resultaten hade blivit mer olika om hela klassen gjort uppgiften. Hur som helst, om man vill väcka funderingar och fantasi ska man nog passa sig för att göra assignment som berättar hur resultatet ska se ut.